Syskonsvartsjuka – en del av familjelivet
Att välkomna ett nytt syskon är en stor händelse som kan väcka känslor av svartsjuka hos äldre syskon. Det är en naturlig reaktion på förändringen i familjen och den ökade konkurrensen om föräldrarnas uppmärksamhet. Genom att förstå och hantera dessa känslor kan vi skapa en trygg och harmonisk miljö för alla barn.
Förbereda barnet på ett nytt syskon
En bra förberedelse är grunden för att underlätta övergången för det äldre barnet. Det handlar om att involvera barnet tidigt och skapa en positiv förväntan. Anpassa informationen efter barnets ålder och mognad. Använd ett språk som barnet förstår och betona det positiva med att få ett syskon.
Prata och lyssna
Var öppen för barnets frågor och funderingar. Alla känslor är tillåtna, både positiva och negativa. Bekräfta att det är okej att känna som man gör. Att läsa böcker om att få syskon, som de tipsar om på 1177.se, kan vara ett bra sätt att närma sig ämnet.
Under graviditeten/väntan på adoption
Under väntetiden finns det många möjligheter att stärka familjebanden och förbereda det äldre barnet. Låt barnet känna bebisens rörelser i magen, om det är möjligt. Titta gärna på bilder från när det äldre barnet var litet – det kan hjälpa barnet att relatera till den kommande bebisen eller det nya syskonet. Om ni adopterar ett äldre barn, förbered det befintliga barnet på att det inte kommer en bebis. Prata om adoption och varför det nya syskonet behöver en ny familj. Var beredd på frågor och funderingar kring övergivenhet och trygghet.
Praktiska förberedelser
Låt barnet vara delaktigt i praktiska förberedelser, som att ordna syskonets säng eller välja leksaker. Om det behövs förändringar i barnets rutiner, som att byta rum, gör dessa i god tid före syskonets ankomst. Då minskar risken att barnet kopplar ihop förändringarna med det nya syskonet.
När det nya syskonet är här
Den första tiden med ett nytt syskon är en omställning för hela familjen. Var extra uppmärksam på det äldre barnets behov och reaktioner.
Vanliga reaktioner
Det är vanligt att äldre syskon reagerar med svartsjuka. Det kan visa sig genom att barnet:
- Tillfälligt går tillbaka i utvecklingen (regression), t.ex. vill ha napp igen.
- Söker mer fysisk närhet och uppmärksamhet.
- Blir mer irriterat och bråkar oftare.
- Uttrycker en önskan om att “lämna tillbaka” syskonet.
Vad innebär regression?
Regression innebär att barnet tillfälligt beter sig som ett yngre barn. Det är ett sätt för barnet att söka trygghet och bekräftelse på att det fortfarande är älskat och omtyckt, även om det nu finns ett syskon att dela uppmärksamheten med.
Stötta ditt äldre barn
Det viktigaste är att visa förståelse och ge mycket kärlek.
Emotionellt stöd
Bekräfta barnets känslor – säg att det är okej att känna svartsjuka, ilska eller ledsenhet. Förklara att små syskon behöver mycket tid och omsorg, precis som det äldre barnet gjorde när det var litet. Ge det äldre barnet regelbunden egentid med båda föräldrarna, även om det bara handlar om korta stunder.
Praktiska tips
Låt det äldre barnet hjälpa till med enkla sysslor kring det nya syskonet, om hen vill. Det kan handla om att hämta blöjor, välja kläder eller vara med vid blöjbyten. För yngre barn kan det vara att hålla i flaskan (under uppsikt) eller sjunga för bebisen. Äldre barn kan läsa sagor eller hjälpa till med enklare hushållssysslor så att föräldrarna får mer tid över. Som Libero föreslår kan du också berömma positivt beteende och lyfta fram fördelarna med att vara storasyskon.
Syskonrivalitet mellan tvillingar
För tvillingar kan konkurrensen vara extra påtaglig, särskilt för enäggstvillingar som ofta jämförs med varandra. Om en tvilling presterar bättre än den andra inom något område kan det leda till känslor av mindervärde och avundsjuka. Uppmuntra individuella intressen och var noga med att inte jämföra dem.
Syskonbråk och konflikter
Bråk och konflikter är en naturlig del av syskonrelationer. Det är genom konflikter som barn lär sig att förhandla, kompromissa och hantera sina känslor.
När ska man ingripa?
Låt barnen försöka lösa mindre konflikter själva. Det stärker deras problemlösningsförmåga. Men om bråket blir fysiskt, eller om ett barn ständigt dominerar och trycker ner det andra, behöver du som vuxen ingripa.
Rättvisa kontra lika
Sträva efter rättvisa, men kom ihåg att rättvisa inte alltid betyder att behandla alla barn exakt likadant. Äldre barn kan ha andra privilegier och ansvar än yngre barn. Förklara skillnaderna för barnen och varför det är så. Till exempel: “Du som är äldre får vara uppe lite längre, men du har också mer ansvar att hjälpa till hemma.”
Medling – ett verktyg för konfliktlösning
När syskonbråken blir allvarliga eller återkommande kan medling vara ett bra verktyg. Trygg-Hansa påpekar vikten av att uppmuntra barn att lösa konflikter själva, men också att sätta gränser. Här är en förenklad version av medlingsmetoden som nämns i en artikel i DN:
Steg för steg
Samla syskonen: Se till att alla är lugna.
Lyssna: Låt varje barn berätta sin version, utan att bli avbruten.
Hjälp till: Hjälp barnen att förstå varandras känslor och önskemål.
Hitta lösningar: Uppmuntra barnen att komma på egna lösningar. Hjälp dem att välja en lösning som känns okej för båda.
Anpassa efter ålder
För yngre barn (2-5 år) kan det handla om att avleda och erbjuda alternativ. För äldre barn (6-12 år) kan man använda mer avancerade medlingsmetoder och prata om känslor och konsekvenser. Tonåringar kan behöva hjälp att kommunicera och hitta kompromisser.
Syskonrelationer när ett barn har en funktionsnedsättning
Om ett barn i familjen har en funktionsnedsättning kan det påverka syskonrelationen på olika sätt. Syskon kan känna allt från extra ansvar och omsorg till svartsjuka och oro. Var extra uppmärksam på syskonets känslor och behov.
Skapa utrymme för alla känslor
Skapa en trygg miljö där alla känslor är tillåtna. Ha regelbundna samtal och lyssna aktivt på syskonets upplevelser. Ge det syskon som inte har en funktionsnedsättning extra uppmärksamhet och egentid. New Life Assistans AB tipsar om syskongrupper, där syskon kan träffa andra i liknande situationer.
Syskonrivalitet i vuxen ålder
Även om syskonsvartsjuka är vanligast under barndomen, kan rivalitet och konflikter mellan syskon fortsätta i vuxen ålder. Enligt en artikel i BBC kan faktorer som jämförelser, olikheter och upplevd orättvisa skapa spänningar även mellan vuxna syskon.
Sök professionell hjälp vid behov
Om syskonsvartsjukan eller syskonbråken blir överväldigande eller om du känner dig orolig, tveka inte att söka stöd. Du kan prata med personal på förskolan eller skolan, eller kontakta BVC, elevhälsan eller socialtjänsten. På 1177.se finns mer information och kontaktuppgifter till olika typer av stöd.
Syskon – en värdefull relation
Syskonrelationen är unik och kan vara en källa till livslång glädje och gemenskap. Genom att skapa en familj som värdesätter samarbete, empati och rättvisa, ger vi våra barn de bästa förutsättningarna för att utveckla starka och kärleksfulla relationer till sina syskon – relationer som kan ge stöd och trygghet genom hela livet.